Kyrkomötet Motion 2008:21 av Ola Isacsson
Behörighetsförklaring av sökande från annan kyrka

Förslag till kyrkomötesbeslut

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att i Biskopsmötet aktualisera frågor kring behörighetsförklaring av sökanden från andra kyrkor, Borgågemenskapens kyrkor undantagna, med syfte att stiften får likartade behörighetskrav.

2. Kyrkomötet beslutar uppdra till Kyrkostyrelsen att i dessa samtal uttrycka en önskan att Biskopsmötets syn på antagningsprocessen som föregår präst- eller diakonvigning i Svenska kyrkan även får genomslag när ett domkapitel avser att behörighetsförklara sökande från annan kyrka.

3. Kyrkomötet beslutar uppdra till Kyrkostyrelsen att utarbeta förslag till ordning för behörighetsförklaring inom ramen för gudstjänst där präst-/diakonvigning sker.

Motivering

Det är en stor sak att bli präst eller diakon i Svenska kyrkan – betydelsefullt för den som vigs i till ämbetet i Svenska kyrkan, men ett nästan lika stort steg för den som är vigd i annan kyrka och önskar tjänst i Svenska kyrkan.

Svenska kyrkan har en ordning för vägen till präst- eller diakonvigning. Utbildning är bara en del av vägen. I Biskopsmötets brev (1994) Att bli präst i Svenska kyrkan anges ytterligare kriterier: kallelse, tro, andligt liv, intellektuell kapacitet, personlighet och ledarskap, förankring i Svenska kyrkan (s. 16ff).

När det gäller kyrkorna i Borgågemenskapen har dessa funnit sig ha så stora likheter med varandra att det är relativt okomplicerat för ämbetsbärare i den ena kyrkan att tjänstgöra i den andra. Är det lika okomplicerat om den sökande är vigd till ämbete i annan kyrka? Oaktat om den sökande kommer från en kyrka vars vigningar Svenska kyrkan erkänner eller inte.

Jag menar att så inte är fallet. I antagningsprocessen för sökande från annan kyrka behövs en principiell åtskillnad mellan å ena sidan vigningens giltighet, å andra sidan kallelse till tjänst i Svenska kyrkan. Det är inte givet att en sökande från t.ex. Svenska missionskyrkan eller Romersk katolska kyrkan omedelbart är kvalificerad för tjänst i Svenska kyrkan, även om vi erkänner dessa kyrkors vigningar. Saken gäller inte enbart utbildning, den gäller i minst lika hög grad det som prövas hos präst-/diakonkandidater i Svenska kyrkan: kallelse, tro, andligt liv, intellektuell kapacitet, personlighet och ledarskap, förankring i Svenska kyrkan.

Motionen är inte skriven i misstänksamhet mot andra kyrkors prövning av sina kandidater, men dessa kyrkor har prövat sina ämbetsbärare utifrån den egna kyrkans speciella spiritualitet och organisation. På samma sätt är Svenska kyrkans antagningskriterier relaterade till tjänst i Svenska kyrkan. Därför borde dessa antagningskriterier få nedslag i behörighetsprövningen av sökanden från andra kyrkor, Borgågemenskapens kyrkor undantagna.

Ett annat undantag är givetvis tillfällig tjänstgöring eller tidsbegränsad tjänstgöring med klart uttalat syfte att dela en annan kyrkas erfarenheter och spiritualitet.

Enligt min mening råder det en asymmetri mellan antagning av präst-/diakonkanditater för tjänst i Svenska kyrkan och behörighetsförklaring av sökanden från andra kyrkor när det handlar om tillsvidareanställning, dvs. en vilja att långsiktigt tjänstgöra i Svenska kyrkan.

I Normalmodell för antagning (Att bli präst i Svenska kyrkan, s. 26ff) är antagningen en lång process, bl.a. med antagningskonferens eller samtal med antagningsgrupp. Vidare betonas ett kontinuerligt deltagande i Svenska kyrkans gudstjänst- och församlingsliv. Denna antagningsprocess, med deltagande från ämbetsbärare och förtroendevalda, och den förutsatta förtrogenheten med Svenska kyrkan, borde få genomslag i behörighetsförklaringen av sökanden från andra kyrkor.

När ett domkapitel behörighetsförklarar en sökande från annan kyrka är det en stor sak: ”Även om det alltid är domkapitlet i ett visst stift som beslutar en behörighetsförklaring så ger beslutet behörighet att utöva uppdraget som präst i Svenska kyrkan i sin helhet” (Kyrkoordning för Svenska kyrkan – med kommentarer…, 2003, s. 359). Det är lika betydelsefullt för den som avger löften och behörighetsförklaras: han eller hon är från den stunden upptagen i Svenska kyrkans kollegium av ämbetsbärare.

Behörighetsförklaring till tillsvidareanställning – och anställning – borde även få liturgiska konsekvenser: Eftersom man i detta fall kan förutsätta en långsiktig vilja att tjänstgöra i Svenska kyrkan borde löften och behörighetsförklarig ske i samband med stiftets präst-/diakonvigning; löften avgivna i den gudstjänstfirande menighetens mitt, omsluten av dess förböner.

Kalmar den 10 juli 2008

Ola Isacsson (POSK)